Angående tid och planering

att hantera tidJag har inte alltid varit bekymrad över planeringsarbete. Jag har bitvis haft väldigt gott om tid och inte haft något behov av att sätta gränser och styra upp när saker måste ske. Det intressanta med att ha gott om tid är dock att jag inte fick mer gjort, tvärtom.

Ont om tid har gjort mig mer effektiv på många plan och ett tag var min strategi att helt enkelt jobba jämt och aldrig vara ledig. Gjorde detta mig mer produktiv? Ja och nej. Under en tid hade jag en otroligt lång lista med jobb som skulle göras på en mycket kort tid. Om den intensiteten ledde till mina bästa jobb kan diskuteras. Efter över ett år av dygnet-runt-arbete, varje dag i veckan, alla dagar på året (nästan) stapplade jag ut utmattad med hjärtklappning på nätterna, kortare minnesluckor och lätt andnöd…  (Gör inte så, allihopa, det slutar inte väl).

Jag insåg att det var dags för mig att börja bli lite smartare med hur jag jobbar. Tanken är ju ändå att kunna jobba med mitt kära yrke långt upp i åren. Några månader innan hade någon föreslagit att jag kanske borde vara ledig åtminstone en dag i veckan men då kändes det helt omöjligt (jag hade fel).

När mitt jobb blev lite lugnare hann jag börja tänka lite mer på firman och vad jag egentligen gör med den och insåg att jag låg efter med mycket (marknadsföring, värdeskapande, nätverkande, egna projekt, fila på kundservicen…) vilket ledde mig in på nya spår. Jag insåg till exempel att jag verkligen jobbar bra på söndagar men gärna är ledig på måndagar, så jag bytte plats på dem.

Jag insåg också att jag är tillräckligt enkelspårig för att inte riktigt trivas med att ha en mängd olika aktiviteter inklämda på samma dag. Därför har jag nu skapat fasta dagar då jag träffar kunder och kommer hädanefter att först och främst ta emot folk på de dagarna. Givetvis får jag vara lite flexibel ibland men det ger mig mer dagar i veckan då jag kan arbeta undan i lugn och ro. Jag kan åka iväg och nätverka, jobba hemifrån, stänga in mig och sy i flera dagar om jag behöver det eller vara ledig om jag behöver och hinner.

nnnn 005På måndagar sitter jag hemma och skriver, sover ikapp, springer privata ärenden, passar på att träna eller något annat som jag inte hinner annars. På onsdagar och torsdagar träffar jag kunder för in- och utlämning, provningar och förfrågningar. De övriga dagarna disponerar jag som jag själv behöver, beroende på vad jag jobbar med för stunden. Jag håller på och drar igång en del egna projekt som jag tänkt på länge och ser fram emot.

Jag har inte mätt hur många timmar i veckan jag jobbar. Jag är i ateljén fem till sex dagar, ofta kring 8-10h, utöver det jobbar jag hemma framför datorn så det blir mer än heltid. Men så är det ju för egenföretagare. När jag väl tar semester stänger jag av alla maskiner och telefoner och ägnar mig åt folk, mat och böcker istället. Ibland behöver man få ha hjärnan ifred 😉

Inte alla har friheten att lägga upp sina liv på det här sättet men vi kan nog alla bestämma att vissa dagar är fredade. Kanske du kan undanbe dig jobbmöten en dag i veckan? Slippa planera in sociala aktiviteter på söndagar. Vissa gillar att ha mycket för sig medan andra verkligen behöver luftfickor i schemat. Fundera över hur du fungerar och om det finns möjligheter att styra om när du gör saker? Vad behöver du för att fungera optimalt? För att hinna tänka och känna efter, komma på nya, bra idéer?

Själv har jag upptäckt att jag kan ha betydligt fler järn i elden än jag trodde förut, men det kräver en mycket tydlig struktur i vardagen (jag gillar inte för många överraskningar). Jag håller inte bara på med sömnad tröts allt, jag har fler ben att stå på och håller även kurser, skriver (kommer att börja skriva e-böcker snart), engagerar mig i skrädderiförbundet och annat.

Även om jag dragit ner på öppetiderna en smula så har jag inte dragit ner på kundservicen, tvärtom! Den tiden jag får över går oavkortat tillbaka till er!

/ellen

Jag tänker börja skriva…

Jag funderar

Ända sedan jag började undervisa för tio år sedan så har jag insett att jag borde skriva min egen kurslitteratur, mitt eget material.

Jag har jobbat mig igenom diverse olika upplägg och versioner och mina kurser har utvecklats en hel del sedan jag först irrade runt i en sal på Medborgarskolan.

Det som brukade ta mig ett halvår att lära ut klarar jag nu utan problem på några veckor…

Nu i veckan har jag tagit hand om tio elever, fulla av idéer (fantastiskt folk!) utan att röra ihop saker och efter sådana tillfällen tänker jag ofta att det vore roligt att kunna skicka med dem lite mer.

Så nu börjar jag forska lite i vilka ämnen som mina elever och läsare verkligen behöver och vill ha och sedan skrider jag till verket!

Böckerna kommer att ges ut som pdf/e-bok och kommer antagligen att komma i lätthanterliga block så att de hugade kan köpa de kapitel hen är mest intresserad av.

Berätta gärna vad du vill veta mer om!

/Ellen

Skillnaden mellan pyssel och hantverk…

Jag har aldrig gillat att följa recept, manualer (eller kloka råd när jag inte är på humör…) så jag har alltid gjort mina grejjer själv.

Det finns en enorm industri för hantverk men framför allt: pyssel. Jag har givetvis mina egna personliga åsikter om vad som är bäst men egentligen handlar det om intresse och smak.

Jag är kanske lite övertydlig med mitt val av bilder men som sagt, det här är mina egna åsikter 😉

 

pysselimages100

Pyssel är för mig hantverk med stor mängd halvfabrikat. Du vet, som avancerade, eller enkla för den delen, “kinderägg”. Här hamnar för mig allt från färdiga kit för smyckestillverkning, köpemönster till kläder, paint-by-number, scrapbooking-kit, broderi-kit, modellplan, pussel, korsord, målarböcker med mönster att fylla i… osv. osv.

Många skulle nog hävda att “pyssel” är bättre för att det är lättare att få snyggt. Vilket är sant, för den som är ovan kan det vara roligare att köpa ett paket, speciellt om du inte är intresserad av att lära dig principerna bakom.

För gemene man är också pyssel det de främst förknippar med hantverk. Det finns gott om folk som hantverkar ute i stugorna, men det finns ännu fler som pysslar. Pyssel är tryggt eftersom det inte kräver att du kan principerna bakom, det räcker med att du följer instruktionerna. Det kan också vara avkopplande att slippa. När jag är ledig vill jag knappt laga mat och går hellre på restaurang eller ser på tv. Att följa färdiga instruktioner blir mer som “knep & knåp” vilket många gillar.

hantverkimages101

… är allt där du själv gör saker från grunden, utan färdiga kit eller beskrivningar. Du bestämmer formen, materialet och experimenterar dig fram till formen du är ute efter. Du gör dina egna stickbeskrivningar, egna klädmönster, kommer på egna smycken utan guide innan, skapar ditt eget grundmaterial. Keramik, vävning, stickning efter egna mönster, snickeri, cos-play… allt kräver egen design och kunnande. Och kunnande kämpar man sig till under skapandets gång.

Poängen med hantverk är inte att vara proffs utan att våga ge sig ut själv och lära sig nya saker, på ett självständigt sätt. För att kunna hantverka måste du knäcka koden, ett steg i taget. När du köper färdiga kit har någon redan gjort det åt dig. (Sedan finns det säkert de som använt så många kit att de lärt sig principerna och skulle kunna skapa själva, men ids inte.)

Kanske handlar det också om en rädsla att göra fel, att det inte ska bli bra. Jag syr så otroligt många plagg att ett misslyckat inte är hela världen, jag köper raskt in nytt tyg och börjar om. Det är en del av processen, ibland hittar man de bästa lösningarna efteråt, inte innan. Men i långa loppet har man blivit klokare på kuppen.

 

Och så lite svensk skräddarslang…

images88

Skrädderitraditionen går långt tillbaka i många länder, Sverige är inte ett undantag. Här kommer ett gäng från “Skräddarlexikon”…

  • bumsen – bli avskedad omedelbart
  • förkrängd – misslyckat arbete
  • guldfisk –  färdigt men ännu ej betalt jobb
  • kanongjutare – byxskräddare
  • kluthål – paspoalerat knapphål
  • krympa kroken – nyanställd bjuder de nya kollegorna på brännvin, kroken syftar på den vrå där han skulle få sitta och jobba
  • mura – sy alldeles för täta stygn, sömmarna blir för kompakta
  • nåltam – -när en lärling lärt sig de första grunderna
  • skräddarbock – skämtsam, något nedsättande benämning på skräddare, 1800-tal. Skräddare betraktades i folkmun som lite klena och små, men knipsluga och “full i fan”. Han behövde inte, skojade man, en häst för att ta sig runt, det räckte med en mager bock.
  • Skutt – kämpande frilansare och enmansföretagare, nedsättande term.
  • skölja kroken – bjuda på brännvin när man slutar på jobbet.
  • skörd – liknar allt för- och underarbete, provningar och färdigställande med att odla en åker. Var skörden god så sitter plagget bra, alla föreberedelser har fallit väl ut…
  • spik – plagg som gått fel eller av annan anledning inte kunnat överlämnas till kunden, kommit på spiken.
  • svin – beställning som du syr på som redan är betald. Förskottsbetalning= svina.

images66

 

Gammal brittisk skräddarslang är så talande…

  • indexbbbbGoose  – syftar till den hållning de flesta skräddare förr eller senare får…
  • Cabbage  – spillbitar från kundbeställningar som är tillräckligt stora för skräddaren att sy något till sig själv av. Jobb-bonus..
  • Cucumber -time  – ord för den lågsäsong när skräddarna hade ont om jobb och fick leva på gurkor.
  • Balloon  – en vecka utan jobb.
  • Clapham junction – ett pappersmönster med ett virrvarr av ändringar…
  • Crushed beetles (krossade skalbaggar) – mycket fult sydda knapphål
  • Kicking – letar efter ett nytt jobb.
  • Kicking your heels – inget jobb att göra
  • Kill – ett misslyckat jobb som man blev tvungen att kasta
  • Mungo – spillbitar som skräddaren fick sälja till en lumphandlare för att tjäna lite fickpengar
  • On the cod – skräddaren är på puben
  • Pig – ett plagg som kunden aldrig kom och hämtade
  • Pigsale – plagg som aldrig hämtades ut säljs till någon annan
  • Pink a job – en beställning som görs med extra varsamhet
  • Skiffle – en akutbeställning
  • Small seams – kodord för att den man skvallrar om är på väg in
  • Tab – petig och besvärlig kund
  • Whipping the cat – kringresande skräddare

Källa