Klassisk dräkt del 1

#behindtehscenesellenJag har påbörjat en dräkt till en kund. Vi har än så länge provat toile och valt tyger. Mönsterdelarna är justerade efter första provningen och nu ska tyg beställas.

Jag tenderar att rekommendera tyger jag tycker om att jobba med och ulldrapé är en återkommande kärlek så det blev det denna gång också 😉 Kavajen och kjolen kommer att sys upp i mörk khaki, 100% ull med matchande viscosefoder och klädda knappar.

Så här ser delarna till kavajen ut just nu:

20150913_16534320150913_16552620150812_143047

Husarbröllopp

#behindtehscenesellenI vintras sydde jag upp dräkter till ett husar-inspirerat bröllop. Paret är stora fans av 1800-talet och ville gifta sig i dräkter som de sedan kunde använda på tillställningar i föreningen de är med i.

Det var raska bud så vi kom igång så fort det bara gick! Tyger valdes och skickades efter från England, tolier syddes upp och filades på. Jag kutade runt i butiker för att hitta de rätta banden till snörmakerierna på jackorna.

Bruden beställde en höghalsad jacka med fårbogsärm och skört bak. Den skulle bäras över en specialbeställd korsett för den rätta siluetten så sömmarna behövde stämma och midjan plockades in flera gånger tills den blev tillräckligt markerad.

Till jackan sydde vi en kjol med lätt turnyr och släp. Hela hennes dräkt syddes av ljunglila viennesiden. Jackan ficksnörmakerier i gråbruna flätade band som handsyddes på plats.

Brudgummen valde en buteljgrön ulldrapé och vi sydde upp klassiska “highrisers”, byxor som går hela vägen upp till den klassiska midjan, formsydda och pressade för den rätta militäriska formen.

Till byxorna skapade vi en jacka med snörmakerier både fram och bak och jackan fodrades med ett grönt paisleymönstrat foder.

 nov142 001nov142 002feb2015 003feb2015 004

foto: Thomas Sjöstrand
foto: Thomas Sjöstrand
Brudpar feb 2015. Foto: Thomas Sjöstrand.
Brudpar feb 2015. Foto: Thomas Sjöstrand.

IMG_5677

foto: Thomas Sjöstrand
foto: Thomas Sjöstrand

 

Hildas brudklänning.

#behindtehscenesellen Under sommaren har jag arbetat med en brudklänning med en smart lösning: cocktailklänning med långkjol utanpå. Två outfits för en!

Min kund kom till mig i våras och tillsammans har vi laborerat fram den slutgiltiga formen. Spets, mjuk tyll och precis rätt längd, på rätt ställen.

Vi började med mängder med mått och skisser, samt en inspirationsbild.

 

Sedan fortsatte vi med flera toiler (prototyper) där vi kunde klippa och rita och forma.

20150819_175139Tyg beställdes och så var det dags för att börja foga samman alla delarna. Spetsen är en benvit Alencon-spets i bomull. Jag hade länge varit sugen på att forma en spetsklänning på couturevis, utan maskinsömmar, så sagt och gjort! Det är en pillig metod, men blir så snygg i slutändan. När spetsen handsys så pusslar man den på plats snarare än att sy vanliga sömmar. Under spetsen sydde jag två lager av viscose och bomullsmuslin.

Eftersom bruden ville kunna festa och vara bekväm senare på kvällen så valde vi material som andades och skippade allt vad korsettpinnar och spanx hette.

20150901_160921

Vi filade tills båda plaggen var bra var och en för sig, och tillsammans. För att inte långkjolen skulle puffa upp spetsen så fick jag fästa ner spetsen mot fodret under och så blev det som vi tänkt oss.

20150901_160625Långkjolen ger partyklänningen rätt känsla av formalitet under vigseln, samt dramatik!

Spetsklänningen är sydd till 90% för hand, det var den värd.

Den stängs bak av ett blixtlås samt sidenklädda knappar i nacken.

Långkjolen har också en mängd handsydda partier, speciellt för att undvika maskinsömmar där det gick. Vi höll på in idet sista och sedan levererades den i sin fina påse. Jag hoppas det fina paret hade en underbar dag och en toppen bröllopsresa!

20150901_16044120150901_16063320150901_160927

 

 

 

Skattetips för små och nya företag.

Ellendelar med sigMoney, money, money…

Som liten företagare, inom en kanske ovanlig bransch så är ekonomi och bokföring läskiga grejjer. Speciellt om du inte får in så mycket pengar. (Här kommer “övriga inkomster” in, läs här.)

Jag kommer inte från en familj av företagare och har ingen ekonomutbildning. När jag började med min firma kunde jag sy. Resten har kommit med tiden. Jag kan inte påstå att jag är någon expert, (verkligen inte) och jag tycker att du vid tvivel alltid ska prata med ett proffs.

I början har du inte alltid råd med en revisor. För min del kommer det att bli en lyx att unna mig när ekonomin tillåter det, med bekväm marginal.

Innan dess behöver du fortfarande sköta dina rutiner. Som liten företagare kan det vara oerhört förvirrande att veta vilja rutiner jag verkligen behöver. Så jag tänkte punkta upp vad jag har lärt mig hittills:

  1. Betala in momsen omedelbart.

Nattsömnen du får av detta är värt det. Jag tjänade själv så lite i början att jag inte kunde göra det. Jag betalade räkningar med hela summan och fick sedan spara ihop till den varje kvartal. Och visst, det är inte fel att göra så. Men det är jobbigt. Och stressande. (återigen: “övriga inkomster”)
Gör istället så här: så fort du fått in en faktura eller köp, dra av 20% på en gång, däng in dem på skatteverket och sov gott om natten.

2. Ha koll på hur mycket skatt du verkligen ska betala in och betala på ett sätt där du har kontrollen.

På skatteverkets hemsida kan du räkna ut din summa för preliminärskatt. Detta måste du göra för att få reda på hur mycket du ska betala in i månaden. Men: lägg dig på en något blygsam nivå. Du kan använda deras uträknare som ett sätt att kolla hur mycket det blir, du måste inte skicka in den på en gång (och du kan göra detta flera gånger under året). Men, säger du, “ska man inte skicka in allt och vara duktig?”. Ja, men en gång räcker och tänk på att det som verkligen stämmer av din årliga skatt är deklarationen året därpå. Dessförinnan har du tid att kolla över allt.

När du är ny och liten kan dina inkomster åka berg- och dalbana under året och att då ålagt sig att betala maxskatt varje månad kan kännas tufft. Om din ekonomi är bräcklig är mitt råd istället att:

– betala en hög men hanterlig summa varje månad

-räkna ut hur mycket den slutgiltiga skatten kan bli, worst case scenario, och sätt in extra på skattekontot de månader du får in mer pengar. För att vara riktigt trygg kan du ta i lite i överkant, du kan alltid ha dem till godo på skattekontot nästa år.

Genom att göra så här får du lite svängrum och kontroll på NÄR du betalar in din F-skatt. Det viktigaste är att den är fullständig när skatteverket ska dra den från ditt skattekonto. (Vilket de gör under året, månadsvis OCH efter deklarationen.)

Exempel: ett företag omsätter 200 000 kr ett år och har kostnader för ca 80 000 kr. Detta ger en F-skatt för ca 4-45 000 kr, med de avdragen som just denna firma kunde göra (väldigt få och blygsamma).

3. Investera!

Om du investerar en del av din vinst i avdragsgilla saker (kontorsmaterial, maskiner, inredning, marknadsföring..) så kan du dra av detta i deklarationen och då få något lägre skatt. Du kommer säkert att märka att vissa år behöver olika saker. Ibland behöver du jobba undan, ibland är det verkligen dags att investera.

När du aktivt jobbar på att sänka din skatt genom att investera, se till att du lägger pengarna på sådant som du kan ha nytta av länge (tack staten för min nya arbetsbänk!).

Såvitt jag förstår så kan du fortfarande pensionsspara och dra av på skatten men bara om du köper en pensionsförsäkring. (Jag är inte bombsäker men det lät som att man kan dra av så länge man har ett köpebrev att visa i bilagorna till deklarationen.)

Men det är en poäng att fundera över: om du inte vill att staten ska ta alla skattepengarna (även om en del av det är till din pension) så är avdragsgilla investeringar nästan det enda sättet att behålla “värdet” av de pengarna. (Jag vet inget om konton på Cayman- öarna 😉 )

Church-Street-2nd-August-1906-620x9614. Det är inte säkert att du behöver ett bokföringsprogram.

Jag har haft Visma, Fortnox, Speedledger… och ändå slutar det alltid med att jag sitter och räknar på papper…

Om du har mängder med små köp eller på annat sätt en mängd spretiga poster i firman så kan ett program vara en stor hjälp. Men ett pyttelitet företag klarar sig ofta helt ok med pappersvarianten eller en Excel-fil. Det väsentliga är att sortera upp alla typer av utgifter och inkomster, ha koll på olika momssatser, om du köpt saker utomlands osv och sedan addera ihop dem.

Det enklaste programmet jag haft är helt klart det som du kan få via banken (Speedledger). Det är kopplat till ditt företagskonto och så länge du ser till att alla dina köp och inbetalningar går dit så hamnar de även rakt in i bokföringen. Sedan kollar du av punkt efter punkt att de ser korrekta ut och trycker sedan “ok”. De kan även koppla dina kunders fakturor till en Inkassotjänst utifall att du får problem med en kund, vilket inte är så dumt.

Jag betalar ca 190 kr/mån till Speedledger men räknar på papper för att jag är för lat för att ringa support när jag kör fast. Inte programmets fel utan mer mitt…

 5. Stalk a native.

Börja följ ekonomibloggar, även om du bara förstår hälften. Ekonominördar har alltid kollen innan du har det och har ofta idéer på hur du skyddar dig från potentiella fallgropar.

Se det som att gå i skolan, skaffa färgpennor och anteckna det som du kan använda, tips och tricks.

Så…

Ta kontrollen och sov gott! /Ellen

10 tips till nyföretagare

Ellendelar med sigHär kommer lite tips till dig som liksom jag gjorde, ska starta enmansföretag inom ett serviceyrke, med begränsat kapital (eller som jag: inget alls) och med viss osäkerhet på hur den färdiga firman kommer att se ut.

 

 

 

 

1. skaffa inte diverse dyra it-plattformar innan du bestämt vad du ska göra.

Jag skaffade firma för att kunna ta emot sömnadsförfrågningar som jag redan hade. Jag hade inte någon grandios plan, strategi eller visioner… Jag hade en radda udda kompetenser som kändes väldigt spretiga. F-skattsedel var svaret på frågan. Jag fick inte jobb på Ica när det begav sig men fick utan problem beställningar på tiotusentals kronor på skräddarsytt. Jag insåg att andra kanske så vad jag skulle hålla på med bättre än vad jag gjorde.

Under tiden hade jag sytt en del egendesign i återanvända tyger och sålt i butiker i Linköping och Göteborg.

Och en egen web-shop kan man ju alltid ha användning för? Eller?

NEJ. Låt mig förklara varför: Innan du har en riktigt bra produktion, pengar att investera, en tydlig plan på var du vill är en egen shop pengar i sjön. Det finns andra kanaler. (Vad ska förresten en skräddare med en webshop att göra? Visst hände det att jag designade lite själv ibland men inte i närheten tillräckligt för att motivera pengarna jag spenderade på webshopen.)

Det är jättesvårt att få tillräcklig trafik till din sajt, speciellt om du inte har kommit igång ordentligt. Försäljning från din hemsida kan i andra lägen vara ett bra komplement till din övriga business.

2. ta inte emot för många råd från folk som inte är insatta i din bransch.

Dina egna branschkollegor vet bättre vad du faktiskt behöver. Många rådgivare på diverse instanser är bra på vissa typer av företag men om du som jag slår dig in i en ovanlig nisch finns det ibland gränser för hur bra råden är. Nätverka hellre men snarlika företagare. Råd från andra branscher blir superintressanta när du är mer van men i början är de mest förvirrande.

Nyförtagarkurser och liknande kommer att uppmana dig att fingera en budget och en affärsplan. Jag måste säga att jag inte känner en enda kollega inom min bransch eller liknande som kunnat göra detta. Jag själv behövde få jobba i en gäng år innan jag började skönja vad jag hade att jobba med och hur det skulle kunna se ut. Inte alla har ett laserfokus i början och det går bra det med. Firman utvecklas långsammare i början men det betyder inte att du inte kommer ikapp.

Du kommer antagligen inte att hitta ditt eget system för att lägga upp ditt företag på flera år och det kommer kanske alltid att vara ett förändringsarbete men det är en del av det roliga.

3. Var inte  för snål/försiktig för att marknadsföra dig ordentligt.

Om du jobbar med något kul så kommer det att finnas folk som gärna vill följ a det du gör. (Detta tog mig ett tag att inse..) Och du behöver väldigt många som följer det du gör för att vaska fram de som kommer att handla av dig. Många vill först och främst titta på fina bilder, läsa intressanta saker och få en inblick i din verkstad. Det är toppen och fullkomligt ok! Jag gissar att ca 5% av de som följer mig på nätet slår till och beställer. 5% av 500 är mer än 100. 5% av 1000 är 50 personer och beroende på vad du tillverkar så kan det vara gott och väl. Du behöver kanske inte alls lika många kunder som en större firma gör.

Investera i att synas ordentligt. Det viktigaste i början är att folk vet att du finns och får en trevlig bild av företaget. Jobbar du med något spännande har du i princip en latent publik att hämta hem. Ditt jobb blir sedan att behålla dem, genom intressant innehåll, bloggande och annat.

4. ha inte för litet kapital.

Du behöver ha ett konto med “dra åt skogen” pengar /”rainy-day” eller med ekonomspråk: du behöver ha “likvida medel”. Utan extra på banken tvingas du jobba mycket hårdare. The poor pays moore. Du kommer att känna dig tvungen att ta jobb som inte känns rätt, ha sämre förhandlingsposition och betydligt fler sömnlösa nätter. Alla företag genomgår mer intensiva perioder varvat med lugnare, när svängningarna är stora pratar frilansare om “feast and famine”. Om du har pengar på banken kan en lugn period vara en välkommen tid då du hinner komma ifatt med hemsidan och annat som också är viktigt.

Du kan öka ditt sparkonto på flera sätt, beroende på hur ditt liv ser ut:

  • jobba extra
  • skaffa dig passiva inkomster
  • sälja av saker du inte använder
  • se över dina utgifter, minska ner under en period
  • hyr ut rum/sommarstugor/husvagnar och bilar du inte använder eller väljer att under en tid inte använda,- spara rubbet.
  • ta mer betalt

5. jobba inte underbetalt på övertid, för länge.

Om du börjar känna dig bitter så har du tagit för lite betalt. De bästa jobben är när du och kunden är lika nöjda och glada. De proffsigaste firmorna jag sett sätter kunderna i kö och har ett tydligt system. Du kan omöjligt göra ditt bästa om du är halvgalen av stress.

Bara du kan boka in ledigheter. Tänk på att du är en av flera företag som gör liknande saker. Om kunden vill att just du ska utföra jobbet så får hen acceptera det pris du behöver ta. Du måste själv bestämma vad du vill ha betalt och hur snabbt du klarar av att jobba, utan att fara illa.

Om du jobbar minst heltid ska dina inkomster täcka dina kostnader för dig och firman (inklusive mat och någon form av socialt liv), minst. Räkna ut vad det är. Det tar tid att bygga upp en firma, speciellt om du är själv och slår dig in i en ovanlig bransch. Att komma upp i en bra inkomst kan ta år men under tiden måste du överleva utan att bli tokig. Tänk på att du inte kommer att kunna fakturera alla timmar du jobbar. Driften av själva företaget tar upp en hel del tid, och går utöver kundernas inbetalningar. Du måste ta betalt för de timmarna också, i ditt timpris.

Jobbar du för en lägre ersättning under en uppstartsperiod så ska den vara tydligt avgränsad. Den perioden använder du bäst till att lära dig så mycket som möjligt så att du sedan lätt kan motivera din prishöjning.

Rea är till för företag som köper in mängder från grossister (tillverkat billigt i ett land långt bort), inte för serviceföretag. En viss förhandlingsmån är i vissa fall ok men bara så länge du fortfarande känner dig nöjd med dealen, även efteråt…

6. nätverka!

Kontakter är fantastiskt och en räddare i nöden. Företagande är underbart när det går bra, men när något fel kan du känna dig väldigt ensam. Skaffa dig en grupp företagare runt omkring dig som du verkligen kan prata med, utan prestige. Även om du gillar att jobba själv så behöver du ibland komma ut för lite luft. Dessutom är det trevligt med ett nätverk som skickar jobb vidare när de själva har fullt. Välj att se dem som kollegor, mer än konkurrenter, det känns trevligare.

7. ta hand om din stress på ett strategiskt sätt.

Du måste ha vissa regler som du inte ruckar på för att hinna varva ner. Du får inte strunta i dem hur stressigt det än blir. Själv har jag lärt mig att ta ledigt en dag i veckan, typ. Jag har också strikta regler kring mobil- och datoranvändande på semestern (ingen!!).

Du kan mycket väl spendera varenda timme på jobbet (det går, jag har testat) men du måste, för att må bra också hinna:

  • träffa familj och kompisar, överhuvudtaget
  • städa hemma
  • tänka
  • äta
  • duscha regelbundet
  • läsa en bok som inte handlar om jobbet osv. osv…
Markservice och andra rutiner är viktigt för att kunna hålla fokus under lång tid. Hinner du nästan inget på den privata sidan har du tackat ja till för mycket jobb, på för kort tid och ibland för alldeles för lite betalt.

8. ha en klart definierad kundservice.

Det finns nöjda kunder och sedan finns det förtjusta kunder. Jag hoppas givetvis att alla mina kunder är av det senare men ingen är perfekt, inte jag heller. Det är viktigt att alltid vilja bli bättre dock, och att göra sitt bästa för att bli det. Fundera ut vad du kan göra för att upplevelsen av att jobba med dig ska bli riktigt trevlig.  Gör samma med alla dina kunder.

Detta hjälper dig att känna dig färdig med ett arbete och kunna gå vidare med nästa. Kundservice handlar också om att vara tydlig med vad som ingår och vad som gäller. Jag lär mig nya saker hela tiden och självutvärdering är bra. Be om feedback.

9. försumma inte driften av ditt företag.

Räcker det inte med att göra kundjobb?

Nej.

Du behöver kontinuerligt göra:

  • marknadsföring
  • nätverkande
  • uppdatera hemsidan
  • sociala medier som passar dig
  • fundera över om du vill förändra något
  • investera
  • ha egna personliga projekt
Det är fullt möjligt att jobba dygnet runt och ha en firma som tynar bort samtidigt. När arbetshögen tunnar ut sitter du helt plötsligt med ett mycket sömnigt företag. Här är skillnaden mellan en individ med en f-skattsedel och en entreprenör. Byter du din tid mot pengar eller äger du ditt företag? Det är viktigt att ta ställning i frågan.

10. marknadsför dig även när du har mycket jobb.

Du måste så frön i god tid för att kunna skörda senare.